Aortastenos innebär en förträngning av utflödet från vänster hjärtkammare, förbi aortaklaffe, som är så pass allvarlig att den orsakar problem. Kallas även för aortaklaffsstenos.

Hundrasen boxer har en ökad benägenhet för aortastenos. Anledningen tros vara hur aortaklaffen är utformad. Både honor och hannar påverkas i lika hög uträckning.

De exakta mekanismerna bakom aortastenos hos boxern är ännu okända, men tillståndet tros vara en komplex ärftlig sjukdom som involverar flera olika gener. En hund kan bära på anlag för aortastenos utan att uppvisa några kliniska symptom. Bland de boxrar som uppvisar symptom varierar symptomen från milda symptom till mycket allvarliga.

Hur vanligt är det med aortastenos hos hundrasen boxer?

Det är osäkert hur pass vanligt aortastenos är hos hundrasen boxer, särskilt med tanke på att vissa drabbade hundar bara uppvisar milda symptom eller inga märkbara symptom alls.

Vad vi vet är att aortastenos är ett av de vanligaste hjärtfelen hos boxrar. En italiensk studie1 som publicerades år 2011 bekräftade att hundrasen boxer har en förhöjd risk för aortastenos, med en odds ratio på 9,4. En äldre studie2 genomförd i Kalifornien, USA kom fram till oddsration 8,6. Denna studie publicerades år 1994.

Ärftlighet

Exakt hur den förhöjda risken för aortastenos ärvs är ännu oklart och ärftlighetsmönstret misstänks vara komplicerat och involvera flera gener. Det finns inte ens några klara bevis för att den ökade benägenheten är ärftlig, men det vore märkligt om rasen boxer hade en så pass förhöjd prevalens utan att det fanns någon ärftlig komponent.

Studier på andra hundraser har gett en komplex och svårtolkad bild. Hos Newfoundlands anses aortastenos vara ett drag som ärvs dominant, medan det hos Golden retrievers verkar vara ett recessivt drag.

Vad är aortastenos?

Aortastenos är ett tillstånd där ett av de hjärtvalv som kontrollerar blodflödet från den vänstra kammaren till aortan är smalare än vad det ska vara. Aortan är en stor artär som för ut blod till resten av kroppen, så det är mycket viktigt att tillräckligt med blod når aortan.

Om avsmalningen är allvarlig kan det ökade motståndet gör att den vänstra kammaren förstoras och att muskelväggen skadas.

Exempel på symptom

  • Svimning
  • Muskelsvaghet
  • Svårigheter med motion och annan fysisk ansträngning
  • Andningssvårigheter
  • Hosta
  • Utmattning
  • Bröstsmärtor (angina)
  • Blåsljud på hjärtat

Allvarliga former av aortastenos kan göra att hunden avlider.

Diagnos

Eftersom flera olika tillstånd, inklusive olika hjärtsjukdomar, kan orsaka samma symptombild som aortastenos kan veterinären behöva genomföra ett echocardiogram i kombination med dopplerteknik för att avgöra exakt vilket problem det rör sig om.

Hur påverkas hunden?

Hur hunden påverkas av aortastenos beror på om det rör sig om mild, mellansvår eller allvarlig aortastenos.

Hundar med mild aortastenos kan ha inga eller få symptom och leva en normal livslängd för boxrar.

Mellansvår och allvarlig aortastenos kan däremot påverka hundens livskvalité och livslängd markant. Det kan bli svårt för hunden att vara fysiskt aktiv och den kan drabbas av muskelsvaghet, bröstsmärtor, svimningar, med mera.

Om vätska ansamlas i de vener som transporterar blod genom lungorna ökar trycket i blodkärlen, vilket pressar vätska in i lungorna och minskar syretransporten till abnormalt låga nivåer. Detta kan göra att hunden andas snabbare än normalt eller får svårt att andas.

Aortastenos kan leda till komplikationer i form av arytmi och hjärtsvikt, och infektioner kan uppträda i hjärtats inre (endocarditis). Infektionerna beror på att transporten av blod från ena kammaren till andra kammaren i hjärtat inte längre äger rum som den ska och bakterier får en chans att infiltrera hjärtat.

Hos boxern är aortastenos ofta ett tillstånd som utvecklas gradvis. Om en boxer med aortastenos har hunnit nå ung vuxenålder utan att utveckla allvarliga skador på hjärtat är det dock troligt att den inte kommer att drabbas av markant sänkt livskvalité på grund av aortastenos under sin livstid.

Diagnos

Aortastenos brukar inte gå att diagnostisera hos nyfödda valpar, utan diagnosen kommer först senare i livet.

Ett vanligt symptom på aortastenos är blåsljud, men blåsljud kan orsakas av många olika anledningar och innebär därför inte automatiskt att det rör sig om just aortastenos. För att ställa en definitiv diagnos kan veterinären behöva genomföra en ekokardiografi i kombination med dopplerteknik. En ekokardiografi är en ultraljudsbaserad undersökningsmetod som skapar en avbildning av hjärtat i olika vyer som kan sparas som stillbilder eller rörliga sekvenser. I kombination med dopplerteknik går det att visualisera blodflödet i hjärtat med färgkodning, så att man ser både flödets riktning och hastighet.

Andra exempel på undersökningsmetoder som kan användas vid undersökning av misstänkt aortastenos är ECG, blodtester och röntgen av brösthålan.

Behandling

Vid allvarlig aortastenos kan kirurgisk behandling vara motiverad. Vid medelsvår aortastenos brukar riskerna med hjärtkirurgi inte överväga den potentiella nyttan med behandlingen.

Kirurgisk behandling ska helst genomföras innan hunden hunnit bli sex månader gammal, eftersom tidig kirurgi ökar chansen för att behandlingen ska lyckas.

Ett alternativ till hjärtkirurgi hos hundar med aortastenos är att man använder sig av medicinsk behandling för att mildra de olika symptom som uppkommer. Man kan till exempel ge hunden medicin som motverkar arytmier. Om hjärtat börjar öka i storlek (efter att det har nått normal storlek hos hunden) finns det mediciner som kan ges för att sänka tillväxttakten.

Rekommenderad läsning

  • Bussadori C, Pradelli D, Borgarelli M, Chiavegato D, D’Agnolo G, Menegazzo L, Migliorini F, Santilli R, Zani A and Quintavalla C (2009) Congenital heart disease in boxer dogs: results of 6 years of breed screening. Veterinary Journal 181: 187–92
  • Kienle RD, Thomas WP and Pion PD (1994) The natural clinical history of canine congenital subaortic stenosis. Journal of Veterinary Internal Medicine 8: 423–431
  • Kvart C, French AT, Fuentes VL, Häggström J, McEwan JD and Schober KE (1998) Analysis of murmur intensity, duration and frequency components in dogs with aortic stenosis. Journal of Small Animal Practice 39: 318–324
  • Muir GD, Panciera DL, Fowler JD, Bharadwaj BB and Burrows P (1989) Medical and surgical management of aortic stenosis in a dog. The Canadian Veterinary Journal 30: 894–6
  • Oliveira P, Domenech O, Silva J, Vannini S, Bussadori R and Bussadori C (2011) Retrospective Review of Congenital Heart Disease in 976 Dogs. Journal of Veterinary Internal Medicine 25: 477–483
  • Quintavalla C, Guazzetti S, Mavropoulou A and Bussadori C (2010) Aorto-septal angle in Boxer dogs with subaortic stenosis: an echocardiographic study. Veterinary Journal 185: 332–7

1Oliveira P, Domenech O, Silva J, Vannini S, Bussadori R and Bussadori C (2011) Retrospective Review of Congenital Heart Disease in 976 Dogs. Journal of Veterinary Internal Medicine 25: 477–483

2Kienle RD, Thomas WP and Pion PD (1994) The natural clinical history of canine congenital subaortic stenosis. Journal of Veterinary Internal Medicine 8: 423–431